Till navigering av sidans innehåll Till övergripande innehåll för webbplatsen
  • Lang 06S

Labyrintenspelen

edu08239
Jag sprang så fort mina fötter kunde bära mig, in i mina föräldrars sovrum och där jag såg en garderob och pustade ut. Den där kunde vara min räddning! Jag skyndade mig in i garderoben, det luktade gamla kläder och mögligt bröd. Plötsligt hörde jag tunga steg utanför garderoben och drog in så mycket lyft i munnen som jag bara kunde. Det hördes mörka röster.

Det var männen som jagade mig.

- Hon är inte här, sa en mörk röst.

Sedan hördes snabba, tunga steg bort från rummet. Det vart tyst en stund, sen hördes tunga andetag och jag satte andan i halsen. Dörren skulle öppnas om bara några sekunder och jag hade en sista chans att hitta en utväg. Men så hörde jag en röst och han gick iväg.

Jag andades ut och öppnade dörren efter att jag samlat mig. Men när jag klev ut fanns där inte en säng eller mörkblå tapeter utan en stor labyrint och en mörkblå himmel. Jag höll nästan på att falla bakåt av förvåning men höll mig vingligt på mina fötter.

Jag tog en granskande blick på labyrinten och såg ett litet skjul i mitten. Jag tänkte att om jag lyckades ta mig dit skulle det finnas någon som kunde hjälpa mig tillbaka till min värld! Så jag började traska iväg i rask takt.

Det var svårt att hitta rätt väg, fast jag visste ju inte vilken väg som faktiskt var rätt! Det var bara en känsla som jag hade i magen. Det började skymma och blev svårare att se vilken väg jag skulle ta.

Plötsligt hoppade en man med rött hår och en konstig, trasig svart hatt fram mitt framför mig. Jag hoppade till av rädsla.

- Hej, jag heter Laban Snigelhorn och är spelets spelmakare.

Jag svarade inte utan sprang iväg i motsatt håll. Svetten rann när jag sprang i labyrintens förvirrande tunnlar! Men så plötsligt skymtade jag ett litet gammalt skjul. Jag skyndade in i skjulet, där stod en gammal man med skrynkligt ansikte. Men han kändes bekant på nått sätt. Jag blev stum, jag bara stod och stirrade på honom.

- Hallå, sa mannen med en mörk röst. Du hittade mig till slut!

- Pappa?!

Fler berättelser av edu08239

  • Lang 06S

Tillbaka i tiden

Min pappa var uppfinnare och han hade uppfunnit en tidsmaskin och skickat mig tillbaka till dinosauriernas tid för att studera deras beteende. Enligt mig var dom inte särskilt trevliga. Dom var mest aggressiva och åt...

Berättelser av andra

Fler berättelser
  • Lang 06S

Sofia och Lena badar

Det var en flicka som heter Sofia. Hon ville gå och bada med sin bästa kompis Lena. När dom började bada så tyckte Lena att det var tråkigt att bada på det grunda. Hon gick till det djupa. -Nej Lena, gå inte till...

  • Lang 06S

Den försvunna hunden

Det var en flicka som heter Lisa och hennes hund. Hunden heter Sofia. Lisa ville gå ut med Sofia och det ville hunden. Lisa och Sofia gick till Coop. Lisa gick in för att köpa hundmat. Men Sofia gick hem utan att Lisa...

  • Lang 06S

En morgon

En morgon ser Kajsa att det snöar. Kajsa ropar till Mats. - Mats, ser du att det snöar? Vi går ut och åker pulka. - Okej, sa Mats. 👀🌨👫

  • Lang 06S

Nallebjörnen som försvann

Det var en gång en busig nallebjörn som bodde hos en pojke. Nallebjörnen var pojkens bästa vän. Han hade med honom överallt vart han än gick. En dag var plötsligt nallebjörnen försvunnen. Pojken gick till sin mamma oc...

  • Lang 06S

Förkortningsberättelsen

- Kn du lst ut vd dn hr brtlsn hnlr m? - Dt fnns kttr sm int hr ngn svns. D hr tv gr ron ok hr n bl grs. Bl nt rd fr grsn, hn r int frlig! Grsn Hjlp sm e hnm! - Hps du gllde dn!

  • Lang 06S

Saltgurkan och tomaternas krig

Det var en gång en burk med saltgurkor och en påse med tomater. De var fiender. En dag ville de se om tomaterna eller gurkorna smakade bäst. Då frågade de en människa om den kunde smaka och avgöra. - Nej tyvärr, j...

  • Lang 06S

Kapten Kalsong

Det var en gång en kalsong som var helt ensam. Sen ramlade den ner i en låda. Sedan tar en kille på sig kalsongen och blir en superhjälte. Ja, blir en superhjälte. Jag visste det. Jag visste att du skulle blir det.

  • Lang 06S

Mona Kallvind 🦏

- Hej, sa Mona Kallvind. - Kom vi leker, sa Olla. - Hejsan svejsan, sa Stiv. - Kom, sa Mona Kallvind. - Nix pix, sa Stiv. - Varför då? frågade Olla. - Jag får inte lita på främlingar, sa Stiv. -...