Hunden Lillan

Det var en gång en liten hund som hette Lillan. Ingen i familjen tyckte om Lillan eftersom hennes föräldrar ville ha en pojke.

Lillan blev alltid inlåst i sitt tråkiga, smala och trånga rum. Hon fick till och med äta sin mat på rummet.

En dag lämnade mamman dörren öppen när hon skulle lämna maten så Lillan smet ut.

Hon sprang så långt hon kunde från huset. Till slut slutade hon springa.

-Wow! sa Lillan när hon stannade och såg sig omkring.

Hon stod där och bara tittade länge.

- Men nu måste jag hitta någonstans att värma mig.

Hon gick en lång stund innan hon hittade en stuga.

Dörren till stugan var öppen så hon smet in. När hon kom in omslöts hon av en varm vind. Hon hittade direkt brasan och satte sig framför den.

- Hallo! Är det nån här inne? sa en röst.

Lillan gömde sig under ett bord.

- Hallo! Jag är inte farlig, sa rösten. Kom lillen.

Då stannade Lillan upp. Hon tänkte på hur personen sa lillen och var väldigt likt hennes namn. Då kanske hon vågade visa sig. Hon kom fram från under bordet. När hon kom ut såg hon att det var en vanlig kanin som ropade.

-Hej jag heter Pelle Kanin vad heter du? sa kaninen.

- Jag heter Lillan, sa Lillan.

- Kom vi går ut till min andra kompisar, sa Pelle Kanin.

- Okej sa Lillan.

Hon ställde sig bredvid dom andra.

- Okej, vi har en ny kompis har med oss hon heter Lillan, sa Pelle Kanin.

- Hej, sa Lillan

- Vi tar en namnrunda, sa Pelle Kanin. Jag heter Pelle Kanin.

- Jag heter Fjällräven Freja.

- Jag heter Spindeln Sara.

- Jag heter Krokodilen Groko.

- Jag heter Lillan.

- Jag heter Katten Kisse.

- Jag heter Hajen Hedvig.

- Jag heter Grisen Gustav.

- Vill du bo med oss? frågade Katten Kisse.

- Ja! sa alla de andra.

- Ja! sa Lillan. Hon var så glad att hon skulle få en ny bättre familj.

- Kom vi kan gå in och visa din säng bredvid Pelle Kanins och Fjällräven Frejas sa Hajen Hedvig.

- Okej sa Lillan.

- Nu ska vi lägga oss och sova sa Pelle Kanin.

Slut