Ett glatt minne
Det här kommer handla om när jag och min kusin lurade våra mammor att åka Lisebergbanan.
Först av allt kom vi in på Liseberg och min kusin sa direkt till mig att vi skulle åka Loke. Vi stod i kö jättelänge fast till slut kom vi fram och skulle åka den. I början var det inte läskigt men sedan blev den nästan upp och ner. Det kändes som att jag skulle ramla av. Jag höll i mig jättehårt och blundade. Det var en konstig känsla, det kändes som att jag hade svimmat men ändå inte. Till slut kom vi ner och jag fick några tårar.
Vi åkte nästan allting. Dom roligaste var Lisebergbanan och Helix eftersom dom var så snabba och blev upp och ner i en hög fart, det var jätteroligt. Till slut orkade vi inte åka själva hela tiden. Jag och min kusin var dom enda som vågade åka karusellerna. Eftersom våra mammor inte vågade åka någonting ville vi att dom skulle åka Lisebergbanan. Fast vi kunde ju inte säga hur den var. Så vi sade bara till dom att det var ett tåg som åkte runt Liseberg i en seg fart. När vi kom först i kön sa jag och min kusin att vi skulle sitta längst framme och våra mammor bakom oss. Så fort den började åka går ju banan rakt uppåt och våra mammor börja be till Gud. Dom skrek på oss så mycket och jag och min kusin skrattade ihjäl oss.
När vi var längst uppe svängde den till vänster och sedan åkte den rakt ner cirka fyra gånger. Det enda våra mammor gjorde var att skrika och svära hela tiden. Alla som åker Lisebergsbanan blir fotograferade under åkturen. Min mammas och min kusins mammas huvud var typ hopklistrade hela tiden.
Avslutningsvis åkte vi hem och skrattade nästan hela bilresan.