Till navigering av sidans innehåll Till övergripande innehåll för webbplatsen
  • Ikon ugglan silhuett

Merkurius

Merkurius är den innersta och minsta stenplaneten av alla planeter i vårt solsystem vilket gör den till närmaste planeten till vår stjärna solen.

Planeten har fått sitt namn av den romerska guden Mercurius. Man upptäckte Merkurius redan på 1600-talet.

Avståndet till jorden när Merkurius är som närmast är 92 miljoner kilometer och årets längsta dygn är 88 jorddygn. Merkurius har inga månar. Det är svårt att få syn på Merkurius för att den alltid håller sig nära solen på himlen.

Hög temperatur

Merkurius höga temperatur kan stiga upp till 430°C. När det är natt sänks temperaturen till -180°C. På grund av Merkurius överdrivna temperaturskillnad mellan dag och natt är Merkurius den planet som har den största växlingen i yttemperatur.

Merkurius utseende

Merkurius har en fast yta i form av en skorpa av sten med många kratrar och har ej en atmosfär. Planeten är lik vår måne och är väldigt tung för sin storlek, det beror på Merkurius stora kärna av järn.

Forskning om Merkurius

Forskare har upptäckt att Merkurius stenblock är väldigt ovanliga på ytan. Forskare har märkt det genom att jämföra bilder med mycket detaljer. NASA har skickat upp robotar på Merkurius för att ta reda på mer om Merkurius. Mariner 10 var den första roboten på Merkurius. Nu har NASA skickat upp en till robot vid namn ESA´s BepiColombo som är på väg till Merkurius.

Övrig fakta

Det är svårt att leva på Merkurius eftersom Merkurius har extrema temperaturer och solstrålningar. Merkurius har inga ringar. Planeten Merkurius är snabb på att kretsa som Mercurius som gav namnet till planeten.

Källor: Ne.se, Naturhistoriska och NASA Science.

Källorna som jag har använt kan man lita på för att många har kontrollerat att källorna stämmer och NASA är ett företag som jobbar med rymden.

Giehto iehtjádijs

Lenep giehto
  • Ikon ekorren silhuett

Ella-Marja ja Nilas

Ántaris ja Ella-Marja libá buoremus ráddna.

Ántaris ja Ella-Marja libá Ántarisa dåben. Ella-Marja giehtto Ántaris:

- Mån lijkku Nilasij, dån ij oattjo soabmásij giehttot...

- Okej mån loabedav.

lågev minuvta mange...

  • Ikon ekorren silhuett

Ballebjörn ja laxeringsmedlet

Aktij lij biernna mij namma lij Ballebjörn. Sån åråj suv dåben mij namma l Tobegren.

Ballebjön lijkku bårråt miedav. Avta biejvve sån dåbdåj miedan lij imaj muossádus.

Ballebjörn lij dåbddåm sämmi muossåadusáv gå...

  • Ikon ekorren silhuett

Linus Karl Heimer Omark

Linus la hockeyspälli ja sån spella Julev hockeyn sån la spellam Nhlan moadda jage. Sån la riegadam

guovvamánno vidát biejvve 1987.

Sån la 1,78 m guhkke ja 85 kg låssåk. Sån la gålmmålåkguhtta jage vuoras. Sujna l nu...

  • Ikon ekorren silhuett

Gájkka tjoavddás

Ebba ja Elvira libá buoremus raddna. Såj libá stállan.

Såj boarsstjga Rosa ja Prince. Såj biejajga sádelav ja bákkev. Oanegattjav maŋŋela tjåhkkåhijga hestaj nanna. Elvira rijddij Rosa ja Ebba rijddij Prince. Såj á...

  • Ikon ekorren silhuett

Biernna láda

Åvta biejvve mån ja Hilda åråjma Buollemåiven. Måj galgajma idjit teltan.

Munnun lij aj hästa maŋen, sunnu namma li Romeo ja Alex. Gå lijma jåvsådam måj tsieggijma teltav ja galgajma oaddat de måj guljama hestajt s...

  • Ikon ekorren silhuett

Hockey rádnatja

Arvid ja Ámma galgaba mannat hockey matchaj ja de Arvid huomahá sån la vajálduhtam suv hockey klubba. Arvid vuojna sport boargal ja ajadalla jus gavnnu ådå klubbajt valla de sån mujta sujnal älla biednega. Amma javlla...

  • Ikon ekorren silhuett

Suoládum suormas

Ella tjåhkkåhij ståvllån klássaladnjan sån usjudallá gå sån galggá stuorránit. Hähkkat åhpadiddje ruojaj.

- Dån hähtto gulldalit! javlaj åhpadiddje.

- Ja ja, javlaj Ella.

leksjåvnnå maŋŋela

Ella ja Marja gehtjajga...

  • Ikon ekorren silhuett

Begitta suola

Dat le ulmusj mij nama lij Mats ja bena nama lij Àrak ja Mats sån åroj vehi ålggålin stockhoalman ja bargaj stockhoalman. Sån dagaj kloahkav ja vuobdij kloahkajt. Akta biejvve vuobdij sån moadda kloahkajt ja de klåhka...