Lilla gasellen på savannen
Det var en gång en liten guldglänsande gasell som hette Diana. Hon bodde på den stora savannen, där solen alltid lyste och gräset var grönt och saftigt. Diana var känd för sin skönhet och sitt snabba, smidiga sätt att springa. Alla de andra djuren på savannen älskade henne, och hon levde ett lyckligt liv.
Men en dag hände något oväntat. Ett stort oväder svepte in över savannen och förstörde de fridfulla markerna. Träden knäcktes, och allt vatten i deras älskade flod torkade upp. De andra djuren började bli oroliga och gräset blev brunt och torrt. Diana visste att något måste göras, men hon kände sig liten och maktlös.
Med mod i hjärtat bestämde sig Diana för att ge sig av på en resa för att hitta en lösning. Hon sprang genom torra marker, över höga kullar och genom mörka skogar, alltid med sitt guldiga skinn som glänste i solen. Efter dagar av vandring hittade hon till slut en klok, gammal elefant som visste hur de kunde rädda savannen.
"För att rädda ert hem behöver ni regn," sa elefanten, "och för att få regn måste ni väcka upp molnjätten som somnat djupt inne i bergen."
Diana tackade elefanten och fortsatte sin resa till molnjätten. När hon kom fram bad hon ödmjukt molnjätten om hjälp. Efter att ha lyssnat på hennes vädjan, rörde sig molnjätten till slut och fyllde himlen med mörka, tunga moln.
Regnet kom. Det föll i strida strömmar och förvandlade den torra savannen till ett grönt paradis igen. Gräset grönskade, floden fylldes med vatten och djuren firade med glädje.
Diana, den lilla guldiga gasellen, var hjältinnan som räddade sitt hem. Hon hade övervunnit sina rädslor och bevisat att även den minsta och sötaste kan göra stor skillnad.